tisdag 17 februari 2009

SUPERHUMAN

Jag vet precis hur du mår.
Jag vet precis hur du känner den där sekunden
innan du sluter dina ögon för att somna.
Den är inte kul.
Jag vet precis hur du känner när du tänker,
hur det känns när det gör ont innom dig.
Jag vet hur hemskt det känns att ha känslan
av att ha gråten i halsen,
att tvinga den kvar där och inte släppa ut den.
Jag vet precis hur frustrerad man blir av att inte veta vad felet är,
och jag vet hur jobbigt det känns när man ingenting kan göra åt det.
Jag vet precis hur det känns att känna sig så ensam,
fast det kanske är raka mottsatsen till vad man egentligen är.
Jag vet hur det känns när man försöker sova bort allt det jobbiga.
När man vaknar, inser att man sovit länge,
men samtidigt är besviken på att man ändå vaknat upp.
Jag vet hur det känns att vilja gå under jorden.
Jag vet precis hur det känns när man vill springa
ifrån allt och inte komma tillbaka.
Springa ifrån problem som egentligen kanske inte är problem,
utan kanske någonting som kommit olägligt eller bara inte passar sig.




Men det är okej att må så.
Det är okej att visa det.
Det är okej att gråta.
Det är okej att visa sig svag!



Jag hoppas för ditt eget bästa att det inte varar länge och att du snart känner dig bättre!


Tänker på dig, du är en härligt speciell människa.

Inga kommentarer: